Det finns tillfällen då man vill göra om 2D-texter med höjdvärden till en 3D-punkt där höjden tas från texten. Denna funktionalitet hittar man ofta i olika projekteringsmoduler men finns inte tillgänglig i ren MicroStation. I den här guiden ska vi se hur man kan använda rapportfunktionen i MicroStation CONNECT för att skapa en rapport som väljer ut önskade textelement och exporterar tillsammans med X- och Y-koordinater för att skapa en koordinatfil som sedan kan importeras för att skapa 3D-punkter med eller utan text.

Skapa rapporten

Öppna rapportverktyget ([Drawing – Analyze – Reports]).

Skapa en ny grupp och lägg till en rapport. I detta exempel heter gruppen Exporter och rapporten Texthöjder.

Definiera sedan vad rapporten ska innehålla. Under Item Types väljer man Text element och under Filter har jag i detta fall valt lagret Plushöjder.

Nu ska vi tala om vilka kolumner (egenskaper) som ska ingå i rapporten.

I detta fall vill använda textens X- och Y-koordinat tillsammans med textvärdet som ju motsvarar Z. Vi ska även lägga till texten ytterligare en gång för att ha möjligheten att importera även textvärdet senare.

Lägg till Origin två gånger.

Lägg till Text String två gånger.

Nu byter vi namn på kolumnerna till X, Y, Z och Text.

För att få rätt utseende på koordinatvärdena lägger man till formatering. Högerklicka på X och välj Add Formatting från menyn.

Ändra Select Coordinates till X och Label format till MU. Upprepa för Y men välj istället Y-koordinaten under Select Coordinates.

Provkör rapporten och kontrollera att allt ser bra ut.

Exportera

Nu kan man exportera resultatet till en csv (klicka på ikonen Export Results)!

Innan filen kan importeras raderar man första raden i csv-filen som innehåller kolumnnamnen.

Importera

Nu kan filen importeras till valfri 3D-fil med kommandot Import Coordinates. Vill man ha med textvärdena väljer man Order: X Y Z T.

Koppla Item Types automatiskt

Ett sätt att koppla Item Types till elementen är att ansluta dom direkt till celler i ett cellbibliotek. När man placerar cellerna har dom då redan attributen kopplade. Detta är det sätt vi (Berell IT och Surell Consulting) har gjort i de 3D ERTMS-cellbibliotek vi tagit fram för projekt mot Trafikverket (hör av er om ni vill veta mer).

Men hur gör man om man vill koppla Item Types till ytor, linjer och andra typer av element? Visst, man kan använda kommandot Attach Item och koppla dom till redan placerade element, men visst vore det smidigare om man kunde automatisera detta så att dom kopplas direkt när man placerar sina av ytor och linjer?

Genom att använda Element Templates kan man göra just det! Element Templates är något som används alldeles för lite och här ska vi se på en anledning till att dom borde användas oftare.

Element Templates kan användas för att sätta upp olika typer av standarder ungefär som man kan göra genom att definiera lager med förutbestämda utseenden. Fördelen med Med Element Templates är att man kan ange betydligt fler egenskaper än för ett lager och därför också se till att informationen man skapar får korrekt utseende som även kan innefatta fyllnadsfärg, font, cellskala med mer.

I följande exempel förutsätts att vi har en Item Type kallad Parkyta. Den innehåller följande egenskaper: Typ, Huvudman, Besiktningsdatum. Det finns också olika lager för de olika yttyperna.

Nu ska vi skapa några Element Template för att placera olika typer av parkytor och automatiskt ansluta attribut och sätta rätt värden för de olika egenskaperna.

Öppna hanteringen av Element Templates genom att välja Manage… i Templatemenyn.

Skapa en grupp kallad Parkytor.

Skapa en template kallad Gräs.

Välj önskat lager för templaten, i detta fall Gräs.

Ange att denna template ska ha en Item Type genom att högerklicka på Gräs och sedan välja Add – Item – Park – Parkyta.

Det är detta som gör Element Templates så kraftfulla. Man kan lägga till en mängd olika egenskaper som automatiskt sätts när man aktiverar den. Det kan till exempel vara cellnamn, skala, font, fyllnadsfärg.

Ange nu lämpliga värden för attributen, i detta fall Gräs, Kommunal. Datum sätts automatiskt till dagens datum.

Kopiera denna template ett antal gånger och modifiera för att skapa nya templates. Ändra lager och attributvärde till lämpliga värden. Nu finns ett antal olika templates som kommer aktivera rätt lager och ansluta attribut med förbestämda värden.

Avsluta redigeringen.

För att testa kan man använda kommandot Create Region och metoden Flood. Aktivera en template och klicka innanför önskad yta. Acceptera.

Nu har ytan hamnat på rätt lager och dessutom fått en Item Type kopplad till sig!

Vad som också kan vara användbart är att kunna se vilken longitud och latitud en viss position har. Normal visas ju positionens X- och Y-värde i det valda koordinatsystemet om man snappar på en position. Med att par enkla inställningar kan man välja om man vill visa X/Y eller longitud och latitud i statusfältet när man rör muspekare i en vy.

Det första kravet är att modellen har ett koordinatsystem definierat. Funktioner för att göra detta hittar man in menyn [Drawing -> Utilities -> Geographic].

Efter att detta är gjort ska man aktivera koordinatsystemet som en ACS. Detta görs i menyn [Drawing -> Drawing Aids – ACS]. Klicka på den lilla fyrkanten i nedre högra hörnet för att öppna dialogen.

När detta är gjort är det dags att aktivera visningen av koordinater på statusraden.
Högerklicka på någon av fälten och välj Running Coordinates. Detta kommer löpande att visa koordinaterna för muspositionen på statusraden.

Denna inställning kan man göra oavsett om man har ett ACS aktiverat eller inte. Jag brukar alltid ha visningen av Running Coordinates påslagen.

Nu ska vi ändra så att MicroStation visar longitud och latitud istället för filen X/Y-koordinater.

Vänsterklicka i fältet som visar koordinaterna och välj ACS Position.

Nu visas longitud och latitud både när man rör muspekaren i vyerna och när man snappar på element!

Vill man styra formatet och antalet decimaler går man in i File Settings och ändrar Angle Readout till önskade inställningar.

När man har ett koordinatsystem aktiverat i ACS kan man även ange koordinater som longitud och latitud genom att skiva följande på kommandoraden:

point acsabsolute -114:03:46.83,51:02:39.48

eller

point acsabsolute -114.063008, 51.0443

Delar av innehållet har hämtats från Bentleys AskInga. Den kompletta artikeln finns på https://communities.bentley.com/products/microstation/w/askinga/4579/entering-latitude-longitude-values.

Bra va?!

Testa själv

Vill ni testa själv kan ni hämta testfilen.

Här kan ni ladda ner filen och skapa ert eget valresultat.

Det finns två olika Display Styles.

US Election Result färgkodar delstaterna baserat på presidentkandidat.

US Elector Votes färgkodar baserat på antalet elektorsröster.

Genom att använda FDO Reader har projektering och andra verksamheter kunnat arbeta vidare i MicroStation eftersom FDO Reader gjort kartdata åtkomliga direkt från ajourhållningsdatabaserna. Först användes Oracle av GeoMedia och nu används SQL Server av GEOSECMA. Genom att använda FDO Reader i MicroStation kan man hämta och formatera olika kartprodukter över valfria områden utan att vara beroende av statiska exporter. Genom att definiera olika kartprodukter kan man dessutom hämta ut och formatera baskartor, ledningskartor och planunderlag från samma underlag.

Nu har Sundbyberg även växlat över till MicroStation CONNECT där FDO Reader fortsätter att fungera precis som tidigare. Denna version gör det även möjligt att skapa 3D-kuber direkt från byggnadsytor förutsatt att man registrerat byggnadshöjd.

Läs mer om FDO Reader eller kontakta oss så berättar vi mer!

Nu ska vi titta på hur man kan använda rapporter i MicroStation CONNECT för att göra samma sak, och även få med text och andra attribut. Vi kan dessutom exportera resultatet direkt till Excel.

Skapa en rapport

Öppna en fil som innehåller de punktdata ni vill exportera. I exemplet ska vi exportera stompunktsnummer. Texterna förutsätts vara placerade på samma koordinat som stompunkterna.

Öppna rapportverkyget genom att välja fliken Analyze och klicka på Reports.

Detta öppnar rapportdialogen där vi kan skapa och köra rapporter.

Börja med att skapa en ny kategori (ikonen New category), vi kan kalla den Exporter. Detta används för att gruppera likartade rapporter.

Skapa sedan en rapportdefinition (ikonen New report definition). Vi kallar den Stompunkter.

För varje rapport måste man ange var, och vilken typ av data den ska leta leta efter.

Ange var rapporten ska söka under Search Location. I detta fall den aktiva modellen i den aktiva filen.

Ange sedan vad den ska söka efter under Included Items. Här sätter vi Item Types till Dgn Elements och Text.
Hade vi velat leta efter celler eller punkter istället är det här man anger detta.

Nu ska vi ange vilka kolumner rapporten ska innehålla.

Vi börjar med texten, dvs stompunktsnumret.

Högerklicka på texten Columns och välj Add Column och byt namn till Nummer.

Till höger väljer vi sedan vilken egenskap (Property) vi vill att detta ska motsvara.
Klicka på på droplistan och välj Text-Contents-Text String.

Kolumnen Nummer kommer nu att innehålla texten för elementet.

Skapa en ny kolumn kallad X och välj egenskapen Text-Geometry-Origin.

Denna kolumn kommer nu att visa koordinaterna för elementets placeringspunkt (X, Y och Z).  Vid en export hamnar då X, Y, Z i samma kolumn vilket inte är vad man vill. Vi ska därför skapa tre separata kolumner och sedan formatera dessa ytterligare.

Kopiera kolumnen X två gånger och ändra namnen till Y och Z.

Nu ska vi justera dessa kolumner så endast X, Y och Z-koordinaten visas i respektive kolumn.

Högerklicka på X och välj Add Formatting. Detta kommer att lägga till formateringsegenskaper till höger.

Välj X under Select Coordinates.

Välj MU under Label Format.

Ändra eventuellt Accuracy eller andra parametrar efter behov.

Gör samma sak för kolumnerna Y och Z.

Nu bör det se ut på detta sätt.

Det var allt. Nu kan vi provköra rapporten genom att klicka på ikonen Preview Results. Om allt blivit rätt bör det se ut på följande sätt:

Nu när rapporten fungerar kan man nu exportera resultatet till Excel eller en csv-fil via ikonen Export Results.

För att kunna återanvända detta på ett bra sätt bör rapporten skapas i ett dgnlib så den blir åtkomlig för alla. Ett alternativ kan vara att spara den i en tom fil och se till att man anger Include Reference Attachments under Search Location. Då kan man ansluta filen man vill exportera som referens och sedan köra rapporten.

Om elementen har fler egenskaper, vilket kan vara fallet om de skapats via en BIM-applikation eller något annat program som använder Item Types, kan alla dessa egenskaper exporteras på samma sätt.

Rapporter är ett perfekt sätt att exportera punktdata!

En av myndigheterna som nämns i rapporten är Lantmäteriet. Lantmäteriet jobbar aktivt för att kunna tillgängliggöra sina data som öppna data men väntar idag på finansiering för att kunna fortsätta sitt arbete. Vi är många som hoppas på att höjddata, fastighetsdata och adressinformation lättare ska bli lätt tillgänglig för både utvecklare och användare.

I väntan på detta tänkte jag visa hur man i vissa fall kan få bättre data över Sverige om man istället tittar utomlands.

Lantmäteriet tillhandahåller idag öppna höjddata i form av en 50-metergrid. Denna kan laddas ner som GeoTiff eller textfiler. Vill man få bättre upplösning får man idag betala. D.v.s. om man inte vänder sig till U.S. Geological Survey.

U.S. Geological Survey

USGS har en webportal kallad Earth Explorer där man kan hämta en mängd dataset från hela världen. Focus ligger på satellitdata i olika former. Bl.a. finns höjddata över hela världen i form av en 30-metergrid. Det kanske inte låter så mycket bättre än vad Lantmäteriet kan erbjuda men det innebär trots allt 3 gånger högre upplösning. Skillnaden blir uppenbar när man zoomar in ordentligt.

Detta är kanske inte tillräckligt för detaljplanering men för mer övergripande visualisering av terrängen har detta material markant bättre upplösning än Lantmäteriets 50-metergrid.

Man ska dock vara medveten om att data inte är kalibrerade och det kan behövas lite handpåläggning, framförallt när man kombinerar flera intilliggande dataset.

När man hämtat data i form av GeoTiff kan man sedan bearbeta dessa för att skapa punktmoln, markmesh och mycket annat. I min test exporterade jag rasterfilerna till XYZ-filer med QGIS Desktop och skapade mesh från detta. Bentleys MicroStation Descartes kan också göra detta men den hade jag inte tillgång till.

Skapa ett konto hos USGS och botanisera bland alla data!

Frågeställningen är hur man kan platta ut eller sätta ett specifikt Z på en linjesträng eller kurva som har varierande Z?

Detta löser man enkelt med funktionen Flatten Curve som finns i både V8i och CONNECT.

I inställningarna kan man välja vilket plan man ska projicera mot och i exemplet är det XY-planet.

Starta kommandot, välj ett eller flera element och acceptera sedan på den önskade höjden så har man ett resultat där alla brytpunkter ligger i samma plan.

Vill man platta till ett specifikt djup kan man i stället för att acceptera djupet med musen, skriva in datapunkten på kommandoraden.

När kommandot promptar ”Accept point as plane base” kan man skriva följande på kommandoraden:

xy=0,0,37

I detta exempel kommer kurvan att plattas till 37 meter. X och Y ignoreras.